2013-06-15

Vätternrundan 2013, eller: En hyllning till min Bror!

I denna Östergötlands sjöstad pågår det diverse kortare och längre cykellopp under en dryg veckas tid. Min familj har hittilldags bara behövt bry sig om Minivättern (1300 m + 2000 m), men i år har min bror cyklat "Rundan" med stort R! Lokalbor här inne i stan bredvid Slätta fungerar på ett av tre sätt (om man generaliserar å det grövsta):
 
  1. Man cyklar någon av "Rundorna" eller är på olika sätt delaktig som funktionär.
  2. Man hyr ut sitt hus/lägenhet och flyttar själv till båten, husvagnen eller Mamma.
  3. Man bunkrar upp med förnödenheter i god tid före fredagen, åker hem från jobbet och går inte utanför trädgården förrän tidigast söndag eftermiddag när spektaklet är över.
 
Vi har ju en bit in till stan så vi berörs ju inte (om jag inte jobbar eller vi på annat sätt förirrar oss in till stan). Men som sagt: I år var vi inne mitt i smeten! Minivättern (som gick av stapeln förra veckan har jag inga bilder på då jag hade (o)turen att jobba, men man kan läsa om den här , här och här). Det är övriga bloggerskor i klanen som beskriver och visar barnens framfart i cykelloppen.
 
Så här kommer en lååång bildkavalkad över min upplevelse av  Vätternrundan anno 2013:
Fredag kväll: Marcus anlände och fixade det sista med cykeln: satte fast ett par extra dryckeshållare på sadeln.

Strax efter klockan 03 lördag morgon, frukost intagen och de sista förberedelserna inför starten kl 04,08.

Dags att åka in mot starten, jag besparade honom den extra milen i alla fall och bistod med skjuts.

Hela stan var ju avstängd så sista km fick han trampa själv genom centrum. Lite spänd var han allt och det blåste svinkallt! Jag fick ju åka hem och krypa ner i sängen igen men Marcus hade 30 mil på cykel framför sig!

Min fina svägerska Lovisa och de tre barnen kom lagom till lunch som intogs vid köksbordet i Bonnfruas kök. Sedan var det dags att bege sig mot staden, och jag fick lotsa in dem för att möta upp när Marcus skulle gå i mål. Som sagt: lokalkännedom är en god egenskap när hela stan är avspärrad och fylld av knasigt parkerade bilar!

 Målgången strax till höger om stadsparken, vi var inte ensamma denna soliga eftermiddag!
 Vi fick vänta en liten stund och det blåste kallt från Vättern ca 7 m bakom barnen. Lovisa svepte in dem i filt och tröja.
Efter målgången blir det som en flaskhals och cyklisterna får så sakteliga vandra den sista biten.  

 
  Marcus hade som mål  att klara Rundan på under 10 h och sluttiden blev 9,57! Så visst klarade han av det min bror! Här hälsar Molly honom välkommen i mål med en high five!
Bäst som vi stod där gick en av pionjärerna i mål, han hade kört alla 48 loppen! Det är respekt!
 
 Det låg slagna hjältar lite varstans, så det gällde att se upp var man satte fötterna...
Puss på dig älskling!
 

8 kommentarer:

Mor Tuta sa...

Han är duktig våran Marcus. Fina och duktiga barn som inväntar målgången finns också med.
Kram.

annette sa...

Visst är det ngt alldeles speciellt som sker där borta i väster den här veckan.
Har själv kört tjejvättern några gånger, helmysigt varje gång även om vädret inte alltid varit så bra, även varit chaufför åt kompisar som kört stora Vättern, sovit i bilen och hurrat från det att den första kom i mål till sen eftermiddag då "våra" kommit som startat tidig morgon, så enormt fin stämning!
Var inne och spanande på Dina länkar och att alla kusinerna kör i likadana tröjor måste ju vara jättekul och sporra till vidare stordåd!
Ha en fin kväll!
annette

Della sa...

Trevlig liten berättelse, så att vi andra också fick vara med.

AnnaKK sa...

Jättekul att få se alla dessa foton + läsa om spektaklet! Bra kört av din bror!!! :-D En annan tycker ju nästan att det är lite jobbigt att köra med bil Vättern runt på en dag... <:-) Att cykla samma sträcka är ju inte ens att tänka på - och jag skulle väl i så fall behöva snarare 10 dagar än 10 timmar på mej... Så helt klart är jag imponerad!! :-) Håller han på med klassikern, eller???

Charlotta sa...

Spektakel är ordet. ;) Jag hade absolut hamnat under kategori 3 om jag hade bott närmare avlånga sjön.

Mitt cykelmål i år är att cykla 30 mil under sommaren - till och från jobbet, som ligger 15 km bort. Det blir 10 dagar som bilen ska stå kvar hemma. Jag har redan klarat tre. Sju kvar och då ska jag ha fem veckor semester också... Alltså måste jag nog räkna hela augusti till sommaren som blir lååång i år. ;)

Grattis till din bror som klarade sitt mål! Ni åskådare ser ut att ha haft en fin och trevlig dag. :))

Eva Trillian sa...

Ja, man kan inte annat än beundra de som vill ge sig i kast med sådana bedrifter! Samtidigt är jag väldigt glad över att man inte måste vilja ;)

Charlotta sa...

Sv: Tack för go' kommentar. Din fråga om vinbärsbuskarnas försvunna blad har jag tyvärr inget svar på. Hos mig försvann krusbärsbladen av en massinvasion av krusbärsstekelslarver ett par år, men de kaläter knappast vinbär (alla mina vinbär hade i alla fall bladen kvar). Dessutom hade du nog sett om det var larver som åt upp bladen...
Förslag, googla "bladfallsjuka" och jämför bilder och symptom. Hoppas du hittar något som ge dig en ledtråd för att komma tillrätta med problemet. För om busken tappar bladen varje år så kommer de nog inte överleva i längden, även om du får bär i år.

AnnaKK sa...

Hej på dej!

Kikar in för att önska dej en riktigt fin och trevlig midsommar. :-) Just nu regnar det här så till den milda grad att jag verkligen är glad att jag inte är bonde och har nåt hö liggandes eller potatis simmandes... Men förhoppningsvis så blir det snart bättre igen!

Ha det gott!!! :-)